rule britannia!

inget kan få mig på humör som något riktigt brittiskt, från den gamla goda tiden. imperiet! det finns något så trösterikt i tron på en ordning i världen, på gentlemannamässighet, på den självklara placeringen av sig själv i världens absoluta mitt.

det finns något så rörande tragikomiskt i mötet med världens skuggsida, med den undre världen, med sedernas förfall, med det vilda och främmande i kolonierna, med sjukdom och död. att allt detta bara har fräckheten att komma och tränga sig på bland gentlemän och ärbara kvinnor!

vad allt gjorde man inte för att upprätthålla civilisation och värdighet? hur bevakade man inte varann, gav akt på allt som avvek? hur försökte man inte krampaktigt hålla sig sysselsatt med bjudningar och cricket för att hålla vanmakten stången?

jag skrattar åt dom, och avundas dom i smyg deras övertygelse om sitt värde och om världens stabilitet. och förenas med dem i nattens halvt bortglömda drömmar om undergången.

boktips:
arthur & george
allt med sherlock holmes
den franske löjtnantens kvinna
jane eyre
dracula