Ensam igen efter nästan en vecka i ständigt sällskap. Först avverkade jag och min speciella vän, som är en pojke (så får ni själva lägga ihop två och två) ett turbosamboskap, då hans lägenhet skulle renoveras, demoleras och asbestsaneras med Michael Jacksonplastbubblor och hål i golvet som följd.
Sedan kom mina vänner Andreas för att spöa mig i Alfapet och dricka alkoholhaltiga drycker.
Sedan kom Evapeva för att hytta några välriktade pekfingrar och dricka varm choklad med vispgrädde.
Vilken lärare tänker vi på?
Däremellan slammade (och vann) lag Fluortanten i Hagstöms hink, for mina nycklar iväg till Göteborg, utförde mina kära vänner en dödsföraktande balkongklättring för att ta sig in i lägenheten, skrattades och spexades det innan gästerna somnade som lyckliga hundvalpar i en hög på golvet.
Memento fluoriam!
Dom är söta när dom sover.
1 kommentar:
Vad fint att kunna säga mina vänner Andreas =)
Du verkar ha haft en härlig helg. DET är du VÄÄÄRKLIGEN värd!!
Skicka en kommentar