jag sitter och tänker på att vi ofta har ett ganska oreflekterat förhållande till litteratur (böcker, film osv). att vi förväntar oss att få en bit verklighet serverad. att vi avfärdar allt som inte är "som på riktigt". men litteratur är inte som på riktigt. litteratur är en illusion. ju fullständigare illusionen är, desto mindre ser man av det som ligger bakom.
jag tänker på staffan westerberg. stackars staffan westerberg. som försökte göra något som inte var som på riktigt, något som var i grunden absurt, och som inte heller riktigt byggde på de regler i förväntar oss att sagor ska följa (för inom vissa givna ramar accepterar vi litteratur som inte är som på riktigt). staffan westerberg som förstörde en hel generation. nå, han lyckades i alla fall göra ett outplånligt intryck på en hel generation.
jag tänker på den marxistiske litteraturteoretikern pierre macherey, som menade att det är där texten tiger som ideologin blir synlig. i alla samhällen finns sådant man inte pratar om. vad tiger vi om?
Rörande röra
3 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar