Det blir aldrig nån forskare av mig. Och det beror inte bara på min avsaknad av ett galet hårburr a la Einstein (mitt hår har mer Lars Adaktussonkvalité). Jag saknar nämligen också disciplin, fokusering och struktureringsförmåga. Och så läser jag långsamt. Å andra sida har jag ganska bra och kreativa idéer, tycker jag själv då. Och jag tror mig ha förmågan att skriva klart och koncist och intressant. Men det räcker fan inte långt. Tänk om man bara kunde få stunta i sådana tråkiga kapitel som Tidigare forsking (skiter väl jag i!), Teori och Metod (tristast av det trista). Och bara få flumma på lite om sitt eget. Intervjua lite folk och göra kloka insiktsfulla tolkningar. Kanske koppla det till nåt man tror man har läst nånstans, men slippa alla referenser och litteraturlistor. Gå på känsla. Freestyla lite. Kanske hitta på några egna skojiga teorier om varför folk gör som dom gör, och sen få massa kredd för det. Lite som Freud. Det skulle va kul!
8 kommentarer:
What´s keeping you? Kör på!
högskolan, kanske. dom flesta där går tyvärr omkring med en pinne därbak.
Men sen, när inte högskolan har något att säga till om längre, då släpper du forskningsbomben om hur farligt det är att ha pinnar i röven. Helt utan stöd i litteratur och tidigare forskning.
Jag tycker att du är underbar på att freestyla!
Kerstin: Ja fy fan vad dom sa få sen! Kan säkert få till nåt om kroppsbehåring också, det har dom förtjänat.
Lou: Tack. Tur man inte behöver ha notsystem enligt fucking oxfordmodellen när man bloggar...
Hahahaha. Jag har aldrig tänkt att min vilja och önskan att forska skulle hänga ihop med mitt okontrollerbara hår... Funderar förresten på att ta bort det igen, för jag börjar bli hjärtligt trött på den ojämna kampen mellan mig och borsten å ena sidan (den som oftast förlorar) och kalufsrufset å andra.
Men gör som Nina Björk och presentera en massa intelligenta (om än heteronormativa) reflektioner i böcker där du inte behöver hålla på med noter och annat tjafs.
Jag menade så klart inte att dina reflektioner skulle bli heteronomativa, utan att Nina Björks tyvärr ofta är det.
klart det hänger på håret!
Skicka en kommentar