"Stå still, du har fått nåt järnskrot på axeln!"

brukade barnen på min brors dagis säga till varann. Ingen visste riktigt varför, men det skulle sägas.

Hemma tilltalades man alltid med namnet Ester om man så mycket som nämnde ordet "smör". Som i "Smöret, Ester!".

Eller varför inte "Ta från vänster, det är obegagnat."

Min barndom kantades av lösryckta Martin Ljung-citat. Märkligt att han inte finns längre.