kvällens skratt: fråga barnen på p1 (perfekt till disken). en gubbe ringde in och frågade barnen om man ska ta med sig egna kassar till affären.
- ja, sa barnen.
- men ska man ha en tygkasse då? frågade gubben
- ja, sa barnen.
- men då ska det vara organiskt odlad bomull, sa gubben.
- ja, sa barnen.
- jag har alltid två kassar i min bil, sa gubben.
här sker en plötslig fokusförskjutning i diskussionen som den stackars gubben inte hade räknat med. han blir plötsligt ifrågasatt av barnen! för inte åker man väl bil till affären!? åh så roligt när någon som är ute efter att uppfostra någon annan (gärna "mindre vetande") faller på eget grepp.
sen blev jag lite ledsen av att höra hur lite som har hänt sedan jag gick i skolan. barn har fortfarande ingen uppfattning om olika funktionshinder, känner ingen funktionshindrad och vet överhuvudtaget inte riktigt vad det handlar om. "dom är sjuka", "dom går i en egen klass", "man kan inte prata med dem" och så vidare. där har vi vår nya kunskapsskola. inget flum och daltande med såna där handikappade! och sen frågar man barnen om man tycker att de funktionshindrade ska få gå i samma skola som dem. sån typisk skolfråga. klart barnen svarar ja, som dom väluppfostrade barn dom är. och så kan vi luta oss tillbaka och vara nöjda.
jag tänker osökt på den här gamla hederliga sketchen. visar man tillräckligt tydligt vilket svar man vill ha, så får man det. särskilt om den man frågar är i underläge.
Rörande röra
3 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar