Feber!

Åh, ni skulle se mig när jag sitter här och plitar. Man kan nog inte tro att jag får något gjort. Men till skillnad från tidigare, när jag har varit fokuserat ofokuserad, så har jag de senaste två dagarna varit ofokuserat fokuserad. Skillnaden är att rastlösheten nu sitter i kroppen istället för i huvudet. Så istället för att desperat försöka sysselsätta tankarna med annat för att inte tänka på att jag inte skriver på uppsatsen, har jag haft spritt och skutt i hela kroppen av tankar som inte får plats att tumla ut genom fingertopparna på samma gång. Ni fattar va?

Så här har jag studsat upp för att hämta en vindruva, kastat ner en rad, flaxat iväg för att spika upp en tavla, hummat förnöjt, skrivit några meningar, pratat lite med döda ting (Idag pratade jag med fruktskålen. Här får du stå! Och här är din frukt som du ska ha, såja, såja.), krafsat ner några insikter på en lapp, spanat frenetiskt efter vad jag trodde var en entita utanför fönstret, knåpat ihop en fantastisk mindmap, spikat upp en anslagstavla för mindmappen att sitta på, berättat en rolig anekdot för min låtsaskompis, skrivit lite till... Ja, sådär har det hållit på.

Det är ett alldeles fantastiskt tillstånd som jag hoppas få uppleva imorgon igen.