Ransoneringskuponger!

Fasicken vilken bra idé för att få ner konsumtionen. Synd bara att ingen skulle våga tvinga fram något så obevämt. Att shoppa är ju tydligen en mänsklig rättighet.

I morgon är det köpfri dag. Jag har bunkrat upp med massa mjölk, så jag ska nog överleva (ja, mjölk är mitt absolut viktigaste livsmedel, hemma kallar dom mig för Kalven). Den här hösten har för övrigt inte varit särskilt konsumtionstät, då jag har varit fattig som en ... ja, som en väldigt fattig person (ni ser hur fattigdomen även har satt sig på språket va?). Återstår bara att se om jag kan hålla den här låga nivån nu när CSN har bestämt sig för att ge mig pengar. Det är nyttigt att vara fattig mellan varven!

Det är VÄRKLIGEN ingen ordning på mina papper!

Jag skulle göra det enkelt för mig. Ni vet, som en feministisk strategi - vägra vara duktig flicka. Det låter i alla fall bättre än att säga att man bara är lat. Hur som helst skulle jag återanvända min gamla text "Samhällsmödrar och mordiska matriarkat" från kursen Från dockhem till jämställdhet? till kursen Feminism i teori och praktik. Och så existerar den liksom inte längre. Som om den aldrig funnits.

Däremot hittade jag en massa annat roligt. Namnanagram. Hur fint skulle det inte vara att heta Nova Kirki Norrlugn? Eller Bror Stilton Enge? Nicolai "Kuf" Presley? Jag hittade gamla arga insändare som aldrig blivit insända. Dikter med många adjektiv. Novellidéer som hade kunnat platsa i Twilight Zone. Och ett manifest inför införandet av en alldeles ny och fin högtidsdag, som absolut inte hette framstjärtsdagen! Tyvärr blev det ingen succé när Lou och jag fick denna briljanta idé sisådär 2003. Världen var helt enkelt inte redo. Det är smärtsamt att vara så långt före sin tid...

1,9 på högskoleprovet

fick jag sist jag gjorde det, för ungefär tretton år sedan. Jag har aldrig haft någon som helst nytta av detta utmärkta resultat. Förrän nu. För att söka ett jobb som personlig assistent. Ingen aning har jag om vad som ingår i jobbet, förutom att man ska vara ordningssam och vara duktig på hushållsarbete, det vill säga "ha god kännedom om olika material"... Det här är så spännande!

Puh! Igen!

Klockan är 07.09, jag har inte gått och lagt mig än. Jag kör helt enkelt en gammal klassiker: sitta uppe hela natten och ordbajsa. Kaffe, chokladbollar, julmust och tralalapiller håller mig vid liv. Snart ska jag ge mig iväg till bibblan och skriva ut mitt fantastiska alster. Eller nåt. Jag börjar i alla fall närma mig 50 sidor. Det känns gôtt!

Puh!

Ensam igen efter nästan en vecka i ständigt sällskap. Först avverkade jag och min speciella vän, som är en pojke (så får ni själva lägga ihop två och två) ett turbosamboskap, då hans lägenhet skulle renoveras, demoleras och asbestsaneras med Michael Jacksonplastbubblor och hål i golvet som följd.

Sedan kom mina vänner Andreas för att spöa mig i Alfapet och dricka alkoholhaltiga drycker.

Sedan kom Evapeva för att hytta några välriktade pekfingrar och dricka varm choklad med vispgrädde.

Vilken lärare tänker vi på?

Däremellan slammade (och vann) lag Fluortanten i Hagstöms hink, for mina nycklar iväg till Göteborg, utförde mina kära vänner en dödsföraktande balkongklättring för att ta sig in i lägenheten, skrattades och spexades det innan gästerna somnade som lyckliga hundvalpar i en hög på golvet.

Memento fluoriam!

Dom är söta när dom sover.

Krig är fred. Frihet är slaveri.

Storlek 42 är L, M är 40-42 och L är 44-46.

Och Lindex är en butik som vill ha kvar sina kunder.

Lost in space

Ni kanske tycker att jag har försummat bloggen på senaste tiden. Det beror på att jag har spenderat avsevärd tid i den så kallade hångelrymden. Alltså, här i vårt vanliga universum förbrukas avsevärd tid. I hångelrymden gäller inte samma fysikaliska lagar. Lite som i ett svart hål. Så ni vet.