Långa människors lov

Jag älskar långa människor. Alla min vänner är långa. Jag omger mig med långa ståtliga kvinnor; Åsa, Sarah, Linda Lou, Kerstin och Eva. Inte en endaste har jag bland mina nära vänner som är under en och sjuttio (rätta mig om jag har fel).

Själv var jag länge längst av alla. På korten från skolavslutningen i trean sticker jag upp bakom de andra barnen, huvudet längre. Jag växte som ogräs. Hade långa pinniga ben och taskig koordination. Men sen kom puberteten och jag stannade på mina modiga en och sextiosex. Och dom andra växte om.

Ibland tror jag fortfarande att jag är lång. Då vill jag krypa ihop och göra mig liten, inte ta upp så mycket plats. Kanske är det här mina långa vänner kommer in i bilden. Med dem känner jag mig normal, jämnstor, fast dom egenligen är längre än jag. Jag väljer såklart inte mina vänner utifrån längden. Men att känna sig kroppsligt bekväm med någon ökar chansen att hitta även en själslig gemenskap.

Min fäbless för långa människor kanske också kan hänga ihop med att min mor är ett välväxt fruntimmer på en och sjuttiofyra. Min fina mamma är såklart sinnebilden för en god människa. Alltså är lång lika med bra.

Nu jobbar jag på att socialisera mig med dom korta människorna. Att känna mig bekväm. Att flytta fokus från kroppen. Det är inte lätt men det ska gå.

Grabbarna på nätet

Nätdejting är en spännande sysselsättning. Ja, det är väl en aningens aning fjantigt också. Men vad ska en ensam flicka göra när friarna inte behagar stå på rad utanför dörren? Hur som helst, i ett svagt ögonblick råkade jag slinta på tangentbordet och betala pengar för att få obegränsad tillgång till läckra nätgrabbar under hela tre månader. Nu är de månaderna snart slut, och det är dags att summera.

Jag kan för det första kontatera att nio av tio presentationer från det manliga klientelet ser likadana ut. Man är äventyrlig. Man har tröttnat på kroglivet. Man vill ha någon att "mysa med". Ibland är man också "possetiv". Man gillar att resa. Man åker skidor. Man poserar på tropiska stränder. Eventuellt med surfingbrädor. Man tränar. Och tränar. Och tränar.

Allvarligt talat, när blev "att träna" ett intresse? Är det inte fotboll, löpning, slalom, orientering, klättring, dans, innebandy eller golf som man är intresserad av? Att säga att man är intresserad av träning är ungefär som att säga: "Eftersom jag gillar att hålla mig fräsch, är ett av mina stora intressen duschning."

Och sen dessa förifyllda formulär. Satans påfund är vad dom är. Man kan till exempel kryssa i om man är "smal", "ganska genomsnittlig", "vältränad", "kraftigt byggd" eller "några kilo för mycket". Vaddå "några kilo för mycket"? Vem fan bestämmer det? Lägg inte sådana värderingar i min mun, tack så mycket!

Jag låter nu den här epoken gå i graven utan vidare omnämnande.

Fast, det måste jag tillägga, även i nätdejtingens grumliga vatten kan man vaska fram ett eller annat guldkorn.

Ytterligare ett litet tillägg: Min egen presentation är förstås tokoriginell och dessutom både rolig, kreativ och intellektuell...

Informationssökning ...

... ska ju jag vara expert på vid det här laget. det här var vad jag hittade när jag browsade min egen bokhylla:

Vojne vojne hur ska detta sluta? Men jag har återfunnit intresset för mitt ämne, och det känns fint. Nu läser jag om "the battle of the sexes", ett genomgånde tema i science fictionlitteratur. Sf är ju en arena för att prova alternativa sätt att leva, och oj så spännande att testa hur det skulle bli om kvinnorna styrde! Det här har alltså gjorts sen 20-talet (minst!), och de äldre texterna följer alla mönstret onaturliga-onda-kvinnor-vill-utrota-männen-men-tar-sitt-förnuft-till-fånga-när-de-träffar-en-riktig-man. Den manliga penetrationen, ofta ofrivillig, återför kvinnorna till den naturliga ordningen, den heterosexuella ekonomin. Dom ska tuktas genom våldtäkt, är vad vi lär oss av det.

Paralleller dras till gamla beskrivningar av kvinnlig hysteri (finns det förresten någon manlig hysteri?): "The hysteric is a woman who is struggling against men, and who doesn't know if she is a man or a woman. She will emerge from her revolt when she meets the master she seeks, who will give her the desire to be a woman."

Boken jag läser är den här:

Förutom att omslaget är fint med sina subtila fallossymboler och sin pulpestetik, är det spännande läsning som jag kan rekommendera flera gånger om.

Nytt på bloggen: VERSALER

Ja, ni såg rätt! Hädanefter blir det stora bokstäver här i min lilla blogg. Jag ska ju skriva 50-70 sidor uppsats enligt gällande skrivpraxis, så det är lika bra att börja öva. Sen känner jag att det faktiskt är lite töntigt att vägra versaler. Lite gymnasiet sådär.

Idag funderar jag på var jag vill bo. Göteborg blev det ju inte. Jag tror i och för sig inte att jag kan välja särskilt fritt sedan; får jag jobb någonstans får jag väl flytta dit. Men om jag fick bestämma skulle jag bosätta mig i en någorlunda stor stad (över 100 000 invånare) inom en radie av 20 mil från Västerås. För det är faktiskt lite tråkigt att ha familjen så långt bort. Och vännerna. Och snön. Och Mälaren, alkisgubbens fantastiska loppis, Kalle på spången och andra smultronställen. Jag tänker Linköping, Örebro, Norrköping, Uppsala, Gävle? Många platser, många nya liv att börja. Det känns spännande igen.

Och ja, jag vet att det är flykt jag håller på med. Men än finns det tid att börja om och börja om och börja om.

eller så int'

nä, det blev ju inget såklart. slapp jag tänka på det. och jag som nästan bestämt mig ju.

val och kval

flytta? flytta! eller? åh så svårt. erbjudandet är ett andrahandskontrakt i en rivningskåk i göteborg. ja jag vet, det låter väl sådär halvbra, men det skulle vara rätt skönt att lämna den här stan. hyran är densamma, ett rum mindre, minus åtta kvadrat. och med tanke på att min hyra här till sommaren kommer att höjas med drygt 1000 spänn kanske det inte är någon dum affär. och min framtid som arbetslös akademiker ter sig bra mycket ljusare i göteborg. för vem vill vara nån i en doktor kosmos-låt?

hur ska jag göra???? bestäm åt mig någon!

förresten ...

... undrar om man ska utnyttja krisen och köpa på sig lite pund. nån som har koll på sånt här?

för övrigt råder köpstopp här. nu ska jag slita på det jag har.

sveriges första bög

när jag var i de tidiga tonåren trodde min pappa att jag var kär i jonas gardell. jag köpte alla hans böcker. läste dom halvt i smyg och tackade min lyckliga stjärna för mammas ointresse för litteratur. för det var en hel del sex vill jag minnas. bögsex.

jag var såklart inte alls kär i jonas gardell. men hans käreksskildringar tog mig med storm, och det var nog första gången. jag har aldrig kunnat leva mig in i dom där kille-tjej-romansgrejerna. tjejerna var alltid så vackra och blonda och självsäkert nyckfulla. själva föremålet för åtrån.

jag var mer av en iakttagare. dessutom övertygad om att jag var obotligt ful. det var jag inte såklart, men att veta det nu hjälpte ju inte då. men i jonas gardells böcker kunde jag leva med den älskande ynglingen, känna med i hans åtrå, vara iakttagare av den manliga skönheten. jag var övertygad om den gamla grekiska sanningen att det inte finns något vackrare än kärleken mellan två män. ett tag gick det så långt att jag misstänkte att jag kanske var transsexuell och homosexuell. jag ville vara en kille som gillade killar helt enkelt.

ja, det var en märklig tid i mitt liv. jag är glad att jonas fanns med mig då. jag är glad att han var precis så melodramatisk som mitt tonårshjärta behövde. han var nästan sveriges första bög. och för mig en glimt av en annan värld, en annan sorts kärlek.

passa på att se hans de halvt dolda medan den fortfarande ligger ute på svt play. dramatiskt och symbolmättat som vanligt. men jag förlåter honom allt.

äntligen!

som gert fylking brukar säga. jag är nu ledig i några dagar och kan äntligen ta itu med det husliga förfallet. diskdraken besegrades medelst några listiga hugg med diskborsten i går kväll. nu återstår en holmgång mot dammbävrarna under soffan och lite allmän röjning. sen ska jag göra helg.

minns du när du nyss hade flyttat hemifrån? hur roligt det var att städa och hålla fint i sitt lilla bo? jag städade varje fredag efter jobbet, och då var det dammsugning, dammtorkning samt våttorkning av golv som gällde. och mitt första nyförvärv till hemmet var en liten diskmaskin. det var en härlig tid. alltid rent och fint.

det kan hända att jag förskönar lite här, för ibland var jag faktiskt så lat att jag inte orkade ställa in disken i diskmaskinen. men jag väljer mina minnen med omsorg.

nu ska jag ta hand om bönorna jag har blötlagt och kokat. i helgen ska jag också grodda groddar, baka bröd och göra sushi. jag är nog världens bästa husmor. kanske också världens oregelbundnaste.

en dag på biblioteket

särskilt händelserikt är inte mitt liv nu. eller, det händer mycket men lite av intresse för allmänheten. vilket antagligen är fallet för det mesta. men jag fortsätter ändå mina idoga rapporter utur verkligheten.

idag var det uppstart av masteruppsatsen. det ska vara en hööög nivå. relevant. välformulerat. kongruent och så vidare i all oändlighet. sen fick vi också se en avancerad skiss över vad som förväntas av en masteruppsats jämfört med en dito på kandidat- eller magisternivå. det var chockartat, eftersom en G-uppsats på C-nivå motsvarade U eller under (!) på D-nivå. visste inte ens att det fanns super-extra-underkänd. fast efter mycket om och men gick läraren med på att han hade ritat lite fel. hööööög akademisk nivå.

sen har jag joppat pipploteket. här händer jämt nåt skoj. som att någon glömde sina handskar under boken Demenssjukdomar. och så har jag funderat på om några böcker borde flyttas från hylla Vmb (dietik) till hylla Bl (omstridda fenomen). typ Sluta åldras nu! och Från godisråtta till storlek 38 bredvid snömannen och loch nessodjuret.

nu är det snart stängningsdags och jag ska hem och titta på en fin bbc-produktion av oliver twist. översättningen lämnar en del övrigt att önska dock. "I'm not convinced" blev "jag har aldrig blivit dömd". sånt tycker jag är roligt att gnälla på.

hantverk

jag skulle så gärna vilja ha en verkstad/ateljé/hobbyrum. då skulle jag ha en massa kreativa projekt på gång, snickra och sy och greja och aldrig plocka undan efter mig! jag skulle samla skrot, vackra tygbitar och godispapper, ha symaskin och svarv och vävstol och svets och massa färg och penslar och verktyg i långa rader med fina namn som rubank och fogsvans och grispitt. bland annat skulle jag:

klona mig i form av en provdocka

steampunka mitt tangentbord

fast sanningen är väl den att jag inte är så jävla pysslig egentligen. jag vill bara tänka på mig själv så. och så är det roligt att ha gjort något själv. att göra och att ha gjort, det är skillnad det.

rubrik

någon har haft roligt när rubrikerna till sportdelen av dagens borås tidning sattes. vad sägs om "lång dags färd mot match" eller "vår Borg är oss en väldig gud"? en praktikant som egentligen ville vara på kulturredaktionen?

aaaaah! (sa papp tå an kom från skåpe)

mount everest föll just från mitt hjärta. jag har lämnat in tre uppgifter i forskningsmetodik som jag inte orkade med i höstas. det är ljuvligt skönt. nu har jag bara fem oavslutade kurser... fast det mesta handlar om smågrejer. intalar jag mig...

rubriken syftar på ett österbottniskt uttryck ("aaaah! sa pappa när han kom från skåpet"). "skåpet" ska här förstås som "brännvinsskåpet".

en lugg i natten

saxen åkte fram inatt. efter att i veckor smått tvångsmässigt ha bitit av kluvna toppar insåg jag att jag måste klippa mig. men frisörer är dyra, tidskrävande och ofta oförskämda enligt min erfarenhet. varför inte göra jobbet själv? sagt och gjort, vid halv två inatt klipptes toppar (jag har inte vågat kolla resultatet i nacken utan intalar mig att självfallet självfallet döljer eventuella ojämnheter). sen tänkte jag "om man skulle klippa lugg också?" efter två sekunders tvekan klippte jag till. nu ser jag ut som källa bie i vuxna människor om ni kommer ihåg. och det är ju inte fel.

jag vet, jag vet en hemlighet

att någon som jag tyckte om förut, tyckte om mig med. det hade nog aldrig funkat. men det är trevligt att tänka på.

att färdas vidare en smula

nu är jag hemma igen efter en snabbtur till finland. gammelmorbror alvars begravning, släktträff och sova sista natten i släktgården. ta avsked och göra verkligt. fota allt allt. verktyg, vedstaplar, glasögonen som låg kvar på soffbordet. förvånas över alltings bedrägliga vanlighet. det var sorgligt men fint.

mindre fint var att jag en gång för alla insåg att jag inte kan ha någon vettig relation med min moster. ingen relation alls faktiskt. det får vara nog nu. det är trist men känns också ganska skönt.

underliga saker hända

det nya året är smockfullt med omen och järtecken. en termometer som envist visar +30 fast det är knarrsnö ute. ett misstänkt kort och krulligt hårstrå mellan sidan 306 och 307 i jonathan safran foers extremt högt och otroligt nära. och så detta:

ja, jag har gift mig. tydligen. det var andreas mamma laila som gjorde mig uppmärksam på detta förvånande faktum. tur det, annars hade jag ju fortsatt tro att jag var ungmö. undras just vart jag ska åka på bröllopsresa?

analfapet

igår var det traditionsenlig spelkväll med mina favoritpojkar andreas och andreas. det började när vi alla tre gjorde ett hundår på hökåsenskolan, och var tvungna att fly verkligheten med tp och vin. på senare år har vi gått över till alfapet. många diskussioner blir det om grundformer, sammansatta ord och andra lingvistiska implikationer. en fin tradition är det i alla fall.

ordbajseri deluxe

"Det reflexiva försöket är såldes relationellt och betonar expansionen av förståelsens språk. Syftet är att mer fullständigt realisera föredragna positioners lingvistiska implikationer, och att invitera uttryck för alternativa röster eller perspektiv till ens aktiviteter."

är det bara jag, eller är detta kvalificerat bullshit? kanske också en taskig översättning av kvalificerat bullshit? visst är det viktigt med språklig stringens i akademisk prosa, men vad fan! det är också viktigt att läsaren kan hålla betydelsen av åtminstone en mening i taget i minnet.

man kanske skulle ha blivit snickare eller nåt.

min stad

jag gillar att vara en hemvändare. att några veckor komma åter, se med nya ögon och förbehållslöst älska sin hemstad. träffa vänner som är mig kärare än någonsin. gå på mina gamla gator och känna igen allt, äga allt. att vara en homecoming queen.


jag har för några dagar tagit in på ofattbart lyxiga hotell loukatten (lindas lägenhet). här är ensamt, tyst och underbart. 5 minuter tar det att kvista ner på stan, och ja, det har blivit en del kvistande. igår för middag med fina åsa, idag först för lite skuldmedveten reashopping och nu ikväll bara en turistrunda med kameran. jag har plåtat sevärdheter och okynnesåkt glashiss i skrapan. det är en vacker stad som jag får kalla min.

jag vill inte ha ett nytt år, jag vill ha en hundvalp!

jaha, då var det nytt år igen. det firades in med tolv timmars dålighetsliv i doften av häst och brasa. mat, vin, sång och nyårstal hos linnéa på lilla östa, i det fantastiska huset där man aldrig vet vad man kan hitta.
att sippa rödvin tolv timmar i sträck är dock inget jag rekommenderar. eftersom man inte blir värst berusad märker man inte hur mycket det egentligen blir. så årets första dag inleddes med halsbränna, illamående, ångest och huvudvärken från helvetet. skönt då att ha kära lou blue bredvid sig i bäddsoffan, och muntra upp varandra med glada förhoppningar inför det nya året.

lite såhär har jag tänkt mig:

jag ska skaffa mig en menskopp. miljövänligt och snällt mot kroppen.

jag ska bli klar med studierna så jag kan flytta från borås.

jag skulle vilja bli riktigt sjujäkla kär.

det var väl det, på ett ungefär. kanske också spara pengar till att lasra mina stackars ögon. i min drömvärld hör inte glasögon hemma.