Porträtt av konstnären som ung

Jag är en ekorre. Jag sparar på allt. Gamla Pop skolkalender (minns du?), skrivböcker från mellanstadiet, en pepparkaksängel som jag fått av en vän en gång. Men nu har jag bestämt att det är dags att rensa lite. Speciellt som allt detta ligger och skräpar hemma hos mina stackars föräldrar.

Idag hittade jag en hel kasse full med saker jag skrivit och ritat genom åren. Jag kan ju säga att i 11-15årsåldern var jag avsevärt mycket bättre på att teckna än att skriva. Så mina tidiga dikter får ni inte det tveksamma nöjet att läsa. Däremot tänkte jag bjussa på några gamla teckningar. Tydligen gillade jag att porträttera kändisar. Ser ni vilka det är?

Som avslutning får ni också hälsa på den här liraren:

Nåt slags mikroskopbild är det (alltså inte en missbildad flasknosdelfin). Men vad den föreställer jag jag ingen aning om.

Säg hej! Igen.

Det kändes rätt helt enkelt.

Säg hej!

Här är mitt senaste oerhört viktiga projekt.


Nästan outhärdligt sockersött om jag får säga det själv. Jag måste vara världens bästa temafestdeltagare! Nu ska jag fortsätta pyssla med min midsommaroutfit.

En dikt för M.J. (alltid M.J.)

Du
har två par urtvättade svarta jeans
och ett sätt att spärra upp ögonen,
inte när du blir förvånad
utan när du vet att du
förvånar.
Liksom förtjust.

Du
har hus på landet
och barn som du brukar hämta.
En kvinna som inte är din fru
har jag sett i telefonkatalogen.

Du
har nariga händer,
ett pojkfräckt leende
och en såndär rygg som är naken
även med kläderna på
(också över tinningarna ligger något naket
och alldeles sant).

Och det händer att jag måste hejda mig
för att inte smyga upp bakom
och lägga kinden emot
och andas
i samma takt som du.
Så att du skulle få blunda
för en gångs skull.

På begäran!

Ett sprojlans blogginlägg! Jag har varit mycket i farten ett tag, vi kör en snabb sammanfattning:

Först var jag i London. Kyligt och ont i fossingarna men alldeles alldeles underbart! Najsigt hotell med fet frukostbuffé, massa sevärdheter, god mat (bland annat en sjukligt stor friterad fisk), musikal och trevligt sällskap. Det gör vi om va, Sarah?

Sen åkte jag hem till Västerås. Gjorde första intervjun till min uppsats. Som gick bra. Två dagar senare satt jag på tåget till Lund.

Där fick jag fika och snabbsightseeing med Eva innan jag tog min hem till farbror Olle och hans fru Ing-Marie, där jag skulle få bo. Snällt! Sen åkte jag i skytteltrafik till Malmö och nån håla jag har glömt namnet på och intervjuade folk. Här är enda bilden jag tog i Malmö:

Ja, det tyckte jag var kul. Sen for jag hem till Borran några dagar, varav en tillbringades i Göteborg, där jag bland annat gjorde en intervju till, innan det var dags att sätta sig på tåget till V-ås igen. Burlesquefest, mys i vårsolen och lite påsk. Så här burlesk var jag minsann:

Sen blev det en tur till Stockholm för den sista intervjun. Eftersom det var sjukt mycket dyrare att åka direkt fån Stockholm till Borås än från Västerås till Borås, åkte jag tillbaka till Västerås och spenderade en natt till hos mor och far innan jag återigen satte mig på tåget. Kom tillbaka hit ner i onsdags, hade föreläsning och jobb på torsdagen och framåt kvällskvisten dök Åsa upp.

På fredagen åkte vi till Ullared. Det var sjukt. Men nog måste man se Ullared innan man dör. Jag var lyckosam nog att hitta ett gäng välsittande tantjeans. Och då får man ju slå till.

Ja, och nu är jag här. Med cirka sex timmar knastigt band att skriva ut. Sköj!

Hur som helst, glad påsk i efterskott önskar jag med denna ståtliga tupp! Förfärdigad nån gång -84, fylld med toapapper och målad vackert vit. Visserligen var pappret vitt från början, men man kan aldrig vara nog omsorgsfull när man målar tuppar.

embroideries galore

idag har broderidjävulen farit i mig. det blev ett och ett halvt äpple plus nåt slags hare. det tar tid att brodera! här nedan får ni beundra min fina hare - skissen och det nästan färdiga resultatet. den eventuella diskrepans ni tycker er se mellan förlagan och själva konstverket beror antagligen på kameran eller ljuset eller så.

dagens serie

jag har gjort väldigt få serier i mitt liv. konstigt eftersom jag har både ritat och skrivit en hel del. jag kan faktiskt bara kommit på två stycken. en gjorde jag på högstadiet när vi hade religion och skulle skriva om något avsnitt i bibeln. jag gjorde en serie om moses (?) och den brinnande busken. det blev inte så populärt hos läraren, men väldigt snyggt vill jag minnas.

och så serien om lena blom. lena blom var gift (eller sambo?) med vår skrivarkurslärare kjell. lena blom var en fantastisk kvinna. därför hette lous och min serie "den fantastiska lena blom".

första (och hittills enda) delen handlade om hur lena blom under en balettlektion lyckades trassla in sig så till den milda grad att de var tvungna att amputera, för att sedan sätta tillbaka, både armar och ben på den stackars lena blom. tyvärr blev utgången tragisk:

men lena blom är, som synes, glad ändå. och fantastisk.