Jag vill inte heller jobba!

Inte om det ska gå ut på meningslös miljöförstörande produktion. Fritz har ju rätt. De flesta jobb är rätt meningslösa. Många känns faktiskt som påhittade Kalle Ankajobb. Typ telefonförsäljare. Jag kan inte fatta att alla verkar ha gått på jobba-och-konsumera-till-döds-är-det-enda-moraliskt-försvarbara-bluffen. Vår konsumtion kostar för någon annan, på andra sidan jordklotet. Vi skördar frukterna av andras arbete. I det perspektivet är det inte den som varken jobbar eller konsumerar som är den värsta parasiten.

(Jo, jag vill jobba. Men inte till vilket pris som helst. Och inte heltid. Men så vill jag heller inte ha någon platt-tv och årlig thailandssemester. Och förlåt att jag tjatar, men det här är en hjärtefråga.)