torsdag 28 maj 2009

En dikt för M.J. (alltid M.J.)

Du
har två par urtvättade svarta jeans
och ett sätt att spärra upp ögonen,
inte när du blir förvånad
utan när du vet att du
förvånar.
Liksom förtjust.

Du
har hus på landet
och barn som du brukar hämta.
En kvinna som inte är din fru
har jag sett i telefonkatalogen.

Du
har nariga händer,
ett pojkfräckt leende
och en såndär rygg som är naken
även med kläderna på
(också över tinningarna ligger något naket
och alldeles sant).

Och det händer att jag måste hejda mig
för att inte smyga upp bakom
och lägga kinden emot
och andas
i samma takt som du.
Så att du skulle få blunda
för en gångs skull.

9 kommentarer:

Lou sa...

Ååå! Och jag vet att det inte är Michael Jackson som avses =)

queera bibliotekarien sa...

Jamen få tummen ur och förför hen då!
Ska jag säga.
*fniss*
You go girl.

Ulrika sa...

Jag tror hen är bättre som dröm. Som en Laura, en Amanda att besjunga och drömma om, men aldrig vidröra med mina smutsiga jordiska händer. Typ så.

Kerstin sa...

Hur många har du skrivit om MJ egentligen?

Tror också MJ gör sig bäst i drömmen, vardagströk passar inte in.

Ulrika sa...

Hallå, jag har bara skrivit den här ju! Fast den har förekommit i en längre variant också.

Nä, jag kommer ihåg en gång när jag såg honom äta korv stroganoff. Det blev liksom helt fel.

Kerstin sa...

Jaha, har du tagit bort det där med stenen i skogen? (inte alls så likt Gessle som det låter) =)

Ulrika sa...

Var det inte en gran?

queera bibliotekarien sa...

Du kan ju trösta dig med att hen inte är moderat som vissa andra...

Ulrika sa...

Det vet man ju aldrig... Bäst att inte undersöka saken närmare, man kan visst få sig otrevliga överraskningar har jag hört.